Visar inlägg med etikett Mat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mat. Visa alla inlägg

fredag 1 augusti 2014

Superpedagogiska sommarskolan - Baka

Att baka är något Eyra gillar, och något som är bra för hennes kladd-känslighet (mer om det någon annan gång). Man får ösa, röra, vänta och kanske, kanske smaka (ja, alltså hon FÅR förstås smaka, men grejen är ju att hon fortfarande inte är så till sig i det där med att pröva nya ätbara saker).

Utrustning:
Ett recept
Ingredienser
En ängels tålamod

Tillvägagångssätt:
För din egen sinnesfrids skull; ställ fram alla ingredienser, bunkar, slevar och mått som du kan tänkas behöva innan du informerar barnet att ni ska baka. Sedan är det bara att följa receptet efter bästa förmåga, samtidigt som du försöker se till att barnet inte river exakt hela köket. Det är plättlätt, minsann! Vi håller förresten till i Eyras leksakskök, för då blir det rätt arbetshöjd för henne (den höggravida mamman skulle eventuellt hellre stå upp än att sitta på backen, men vad gör man inte?).

Jaha, och hur får man på den här då?

Smörja formen.

Sluta fota, och hjälp mig istället!

torsdag 3 oktober 2013

Ett amningsavslut

Jag ber om ursäkt för mitt obefintliga uppdaterande. Vi är mitt i processen att sluta amma och vi har inte ammat på sju och ett halvt dygn. Tro inte att det betyder att Eyran har glömt vars tuttarna sitter. Det är höghalsade tröjor och sportbh som gäller, annars bryter hon sig in. Hur gjorde vi då? Jo, jag tog mitt pick och pack och for till mamma och pappa förra helgen. Själv. Det var typ det skönaste som hänt mig, sedan sköldpaddsstranden i Malaysia 2011 (nu låter det som att det idkades snusk där, men det gjorde det inte, utan det var bara den finaste stranden i världen tillsammans med den finaste personen!). Det där med att det kan "spänna lite i brösten" under tiden man slutar att amma är ungefär lika mycket bullshit som att det "kan sticka till lite i brösten" när man påbörjar en amning. Bägge två gör SKITONT. Skillnaden är att när du slutar amma kan du trycka i dig vilket smärtstillande du vill, hurra på den!

Erik har lämnat mig ensam över helgen och jag är gräsänka. Ikväll var den första kvällen som jag skulle försöka få henne att somna utan tuttar (Erik har fått ta alla läggningar sedan jag for till Umeå (och alla nätter :D)). Ja. Det tog fem minuter. Det är sjukt ju.

Nu slutar jag svamla. Jag har inte ropat hej riktigt än. Det tog ju ett bra tag att få igång vårt tuttande, så jag misstänker att det kommer att ta ett bra tag innan det känns som att vi slutat helt. Vi tar lite bilder istället, visst?

Hemma hos mamma och pappa bor ju min förstfödda bebis, Trulsa. Också känd som Trullan, Trulli, Trullibull och mitt hjärtas ljus.

Innan jag for till Umeå upptäckte jag att Eyra älskar dockor. Här var vi och lekte på en förskolas gård (på kvällen alltså) och där låg det en docka som Eyra pottade, körde i vagn och, som ni ser ovan, gav lite vatten. Jag älskar att hon sticker ut tungan när hon är koncentrerad. Den fina kattmössan har syrrans bästis virkat!

Så jag började drömma om den här fina dockan som jag sett på butiken Rummet (den är från Rubens barn, de finns nätet också) och under tiden jag var i Umeå så adopterades Rut av Eyra!

Hon är dock inte alltid en jättegod mor...


 Och här kommer en bonusbild som är från sköldpaddsstranden på Tioman, Malaysia:
Skulle ju inte sitta helt fel.


onsdag 14 augusti 2013

"Mitt barn ska bara äta hälsosam mat"

Ja, den illusionen hade man ju. Nu låter det såhär: "Snälla, ät något, vad som helst, ät bara".





torsdag 8 augusti 2013

Eyras supersmoothies

Jag har till sist hittat något som Eyra äter (eller dricker, om man ska vara petig), halleluja, prisa herren! Smoothies blev vår räddning. Smoothies är sjukt bra eftersom att det går att variera efter barnets (eller ditt egna) behov. Om man har en unge som vägrar äta sallad, mixa ner lite spenat i banansmoothien, en unge med förstoppning; mixa i päron/katrinplommonpure och om du har en unge som vägrar äta helt och hållet; gör Eyras supersmoothie!


Gör såhär:
Lägg i en frusen, delad banan i mixern. Lägg sedan i nästan lika mycket (ev frusna) jordgubbar. Ploppa ner tre stycken tärningar med frusen kokosmjölk (eller öppna en ny burk om du ändå ska laga mat på det som blir över). Klicka ner typ tre rejäla matskedar rysk/grekisk/turkisk yoghurt och häll sedan på en rejäl skvätt med tropisk fruktjuice. Om ditt barn är som mitt och vägrar D-dropparna, släng i dem i mixern. Kör igång mixern (lämna rummet med det gråtande, livrädda barnet). Låt mixern gå ett tag (sjung lite för det halvrädda barnet). Stäng av mixern och kolla konsistensen. Den ska vara lös, mer som mjölk än som yoghurt. Om den känns tjock, häll i mer fruktjuice. Mixa. Häll upp en portion i en pipmugg och resten i en tillbringare som hamnar i kylens kallaste del. Utfodra barnet framför tvn, välj en kanal med reklam (byt kanal när reklamen slutar!) och hänförs över hur fort burken töms.

Om man ska ut på byn, typ till lekparken, kan man ta med sig smoothie i en pipmugg och pluppa i en extra istärning med vatten/tuttmjölk/kokosmjölk/juice och låta den smälta ner under tiden man är ute. På vägen hem får ungen sedan en svalkande drink som kommer att försvinna med ännu högre hastighet än reklam-tittnings-smoothien!

De ingredienser jag använder väljer jag därför att:
- Kokosmjölk är bra fett, och kaloritätt.
- Banan ger bra mättnadskänsla och är smoothiens bästa vän. Smoothies blir dessutom bara godare ju mognare bananen är, så släng inte de brunprickiga! Ner i mixern bara!
- Jordgubbar ger en fin färg, smakar asgött och hjälper kroppen att ta upp järn. Och järn är det enda som "fattas" i tuttmjölken. Eyra petar ju faktiskt i sig några flisor salami/korv per dag, så förhoppningsvis hjälper gubbarna järnet på traven.
- Yoghurt ger protein och kalorier.
- Juicen, frukten och bären ger dessutom såklart en massa vitaminer! 

Jag har bunkrat frysen full nu med diverse smoothieingredienser. Kokosmjölk, tuttmjölk, blåbär, jordgubbar, ananas, nektarin... Köp när du ser billig frukt, hacka och frys in. Barn gillar sött, så se till att basen i alla fall till en början alltid är frusen banan (det blir glassigt och härligt, men det går även med färsk banan). Jag ska nu börja experimentera med att köra i lite spenat, havregryn och diverse andra nyttigheter (inte allt på en gång dårå). Faktiskt så drar hon i sig nästan en halvliter per dag! Hurra!


söndag 31 mars 2013

Påskfriden

I februari åt jag lite på Haddokörat.

Vilket himla bra påsklov vi haft hittills! Pappa Gila är ledig hela veckan, och i torsdags var min pappa på besök och i fredags min bror och hans fru. Igår hälsade vi på Eyras gammelfarmor och idag har jag och pappan haft EF (Eyrafritt) i tre timmar! Eyra slet istället ut sin farmor, farfar, farbror Magnus och hans tjej. Och hon har bytt ut ett mål tuttmjölk mot en smoothie! Halleluja, kanske är hon avvand någon gång inom de närmsta tio åren.

Hon håller mig vaken dygnet runt, men hon är minsann den bästa Paddoken i hela världen i alla fulla fall.

måndag 19 november 2012

BLW


BLW - eller baby-led-weaning är ännu en av alla hippiefilosofier jag frotterar mig med. Det har egentligen ingenting med nära föräldraskap att göra, men ändå är de två ofta tätt sammanlänkade. Varför? Den enkla förklaringen är att AP-mammor ofta ammar längre och därför har tid att låta sitt barn lära sig äta själv. För det är det BLW går ut på, man hoppar helt enkelt över puréer och mos, och ger istället mat som barnet kan hålla i på egen hand. Det finns studier som tyder på att barn har känsligare kräkreflex än oss vuxna, och därför väldigt sällan sätter i halsen, med den förutsättningen att de får styra sin matning själv. I början erbjuder man stora bitar av till exempel frukt och grönt som barnen får suga på, och allt eftersom erbjuds barnet mjukare mat (lättare att bita sönder) samt mindre bitar. BLW handlar också om att acceptera barns enorma vilja att undersöka allt som kommer i deras väg, och att en BLW-matning är alltid betydligt kladdigare än en vanlig "vuxen-matning".

Jag hade väl inga större planer på att satsa på BLW, utan tänkte mest att det är ju bra att veta att man inte behöver vara SÅ rädd för kvävning. Men. Som med allt annat är det ju Eyra som dikterar, och hittills har hon ratat allt som serveras från en sked men glatt tuggat på allt hon får hålla i själv. Så kanske måste vi (läs: Gila) öva upp vår stökighetströskel, och acceptera blåbär från golv till tak*.



*OBS SKÄMT! Jag ska städa. du kan sluta hyperventilera nu, kära Gila. Du med svärfar. Och du med farbror Per.






PS. Bara så att ni vet, jag sitter inte vid en dator så ofta som det verkar. Jag skriver nämligen typ tusen inlägg  på en gång, när jag har tid, och sedan schemalägger jag publiceringen. På så sätt har ni färska inlägg lite oftare! DS.

måndag 5 november 2012

What's good and new in life?

Dagarna lallar på här i Haddok-land. Vi sover inte så mycket, men vi kramas och busar desto mer! Jag kan med stolthet deklarera att det nu gått en vecka sedan jag behövt ge stödtillägg till tjockpaddan. Vi har alltså, till sist, efter 4½ månads slit, tagit oss fram till en helamning! Jag kanske inte borde hoppa över ån och ropa hej riktigt än, men jag gör det ändå! Nu ska jag bara skriva ett mycket argt brev till avdelningschefen på BB, som bearbetning av deras kassa felinformation. Felinformation som skulle ha resulterat i ett tidigt amningsavslut, om det inte vore för att jag är så förbannat tjurig när jag sätter den sidan till.

Äh. över till något roligare! Bilder! Imorgon, när jag bytt dator, kommer två festliga filmer också. Håll till godo:

Pappa med däckad bebis. Notera de fina, stickade sockarna som farmors kompis stickat till oss! De har extra höga skaft så att det inte ska bli en glipa när vi bär. Farmor tänker på allt...

Grodposition ska det vara!


Eyra vägrar bestämt att äta alla former av mos och puréer, men tycker det är festligt med allt hon kan hantera själv.


Det finns en hel filosofi om det, som kallas BLW, det ska jag skriva om en annan dag!