Om att vara redo

Jag hänger som bekant på en del föräldrabloggar och forum, och slås ofta av gemene mans syn på blöjor och blöjanvändande. Eller kanske än mer på synen på potträning. Där finns bara ett råd som trycks ut gång på gång på gång, nämligen: "Vänta in barnet, det kommer när det kommer, de måste vara redo bara!"

Och jag känner bara... va? Ett exempel:

Du råkar trilla överbord under din Karibien-kryssning och spolas i land på en hittills okänd ö. Ön befolkas av ett gäng heltrevliga människor som tar sig an dig trots att du inte snackar deras deras språk, och troligen ser rätt lustig ut i deras ögon. Till din stora lycka och tacksamhet så visar det sig att de har en toalett! En alldeles vit och fin toalett i en liten skrubb där du kan dra dig undan när trycket gör sig påmint. Ljuvligt, tänker du! Efter en tid noterar du att du är ensam om att använda toaletten, och börjar se dig omkring, och upptäcker att öns invånare söker upp en gigantisk sal, pyntad med guld från golv till tak, mer lik en katedral än något annat, och bara sätter sig på huk på golvet och BAJSAR! I grupp! Minst trettio stycken samtidigt! Din spontana reaktion? Ja, troligen förundran, förskräckelse och kanske lite äckel. Du går tillbaka till din skrubb med din vita, fina porslinstron och tänker: "Ja, håhåjaja, de kan ju göra precis vad fan de vill, men jag bajsar minsann här".

Hur lång tid tror du att det skulle ta innan du kände dig "redo"? Kanske ganska länge?

Nä, man måste inte potta sina barn redan på BB (om man inte vill, vill man så går det ypperligt), men jag rekommenderar verkligen verkligen att man försöker få in den som rutin innan de blivit ett år, och att man påbörjar potträning på allvar någon gång mellan 18-30 månader, då det finns ett "fönster" som underlättar träningen betydligt. Det är naturligtvis inte omöjligt att potträna ett barn om man har väntat tills barnet börjat närma sig tre eller än äldre, men processen kommer mest troligt att vara kämpigare än nödvändigt. Varför? Jo, för att barnet har hunnit få en bestämd uppfattning om att blöja är det normala, medan pottan är som en flådig katedral med trettio stycken medbajsande åskådare.

När jag var barn så var det normalt att barn blev blöjfria under sommaren året då de fyllde två. På mindre än trettio år har blöjfriheten förskjutits med ett helt år, och nu väntar man till barnets tredje sommar med att potträna. För vems skull?

Jag menar inte att peka ut enskilda föräldrar, jag vet bättre än någon annan att allt i ens föräldraskap inte blir som man hade tänkt sig. Men BVC, blöjföretagen och andra auktoriteter måste få upp ögonen för det här och sprida en motvikt till att "vänta in". Tills de börjar med det så får väl jag göra det istället.

Tjipp och hej!