fredag 13 mars 2015

Hur är det med Eyra då?

Som ni kanske har märkt så skriver jag mest om Manfred nuförtiden. Det beror inte på att jag älskar honom mer eller på någon annan hemsk anledning, utan det beror på att jag tycker att Eyra har blivit så stor att det inte riktigt känns okej att "hänga ut" henne på nätet längre. Hon har ju dessutom en del spännande egenheter för sig (som att inte tycka särskilt bra om att varken sova eller äta) och även om jag kan känna att det vore väldigt positivt att sprida kunskap om hur livet är med sådana barn så känner jag ändå att jag inte kan skriva om det, utan Eyras tillåtelse (och riktigt där är vi inte riktigt än, kommunikationsmässigt). Då skulle jag behöva starta upp en anonym blogg, och det känns inte aktuellt i dagsläget.

Men hon är världens vildaste, finaste, gladaste och tokigaste snart-treåring. Tänk att hon snart fyller TRE?! Det är bara fyra år kvar innan jag kan börja ha högläsning av Harry Potter?!



2 kommentarer:

  1. Förstår dina tankar.
    Att högläsa spännande böcker känns lååångt bort men jag längtar också. Själv minns jag "Hjältar och monster på himlavalvet" som höglästes för oss när vi var typ 6-7 och de var helt fantastiska så de ska jag testa på våra sen.

    SvaraRadera
  2. Jag räknar ner till precis samma grej! Att få högläsa Harry Potter! Som tur är har jag ett delmål, att få Elof att vilja sitta och lyssna på en annan bok, vilken som helst.

    SvaraRadera