Akutbesök och annat

Igår kom dagen. Dagen då Eyra Wieslander uppsökte akuten för första gången, blott tre och en halv månad gammal. Varför? Jo, i måndags blåste någon form av trädskräp ner i hennes öga. Jag spolade med koksalt och trodde att jag fått bort det. Eyra ägnade sedan två dagar åt att vara lite extra gnällig, men inte supergnällig hela tiden, så vi tänkte att det nog var en "fas". Så igår på kväll upptäckte vi att det inte var en fas, utan att trädskräpet fastnat längst in i ögat, nästan bakom ögat, ut mot tinningen. Så vi försökte spola, peta och bebisen grät och grät. Så vi la ner och ringde sjukvårdsupplysningen som upplös om att har ett skräp inte kommit ut på 12 timmar så ska man uppsöka vård så det var bara att pallra sig till akuten eftersom hon är under ett år. Där blev hon fasthållen lite mer. Grät så att jag hörde det (fast jag satt längst bort i en korridor och höll för öronen) och inget skräp kom ut. Istället fick vi order om att hålla koll och om skräpet inte kommit ut idag så skulle hon in igen och förmodligen sövas för att få bort skräpet.

Nu tyckte ju jag och pappa Gila att söva ett barn inte är så jävla rockigt, så vi fortsatte försöken när vi kom hem. En fick spexa med en leksak och den andra droppade vatten. Massor av saltvatten. Så gick Gila och la sig men jag och Eyra kämpade på, MERA VATTEN. Till slut gled trädskräpet loss lite grann och när hon somnat pillade jag, smidigt som en ninja, loss trädskräpet, bit för bit. SEGER! Idag har hon varit solig och jätteglad, och sov dessutom superbra. Så idag är hon dyr!

Idag har hon ridit på pappans axlar och spanat in hemmets lampor, samt badat badkar. Det gillades!