Det här med kläder

Jag är mamma till en barn som föddes med snippa. Jepp, så är det. Detta innebär att 99 % av alla de kläder vi får i present är rosa, eller versioner av rosa. Och jag förstår det, för flickkläder är ju så sjukt jävla gulliga! Det är de! Men, mitt problem är just det. Att när jag har på Eyra hennes finaste rosenpyjamas så får hon kommentarer i stil med:

- Men åååååh, så söt, lilla kickan, så himla gullig!

När hon däremot rockar outfits som den här:

Så utgår folk för det första ifrån att hon är en pojke, men det är inte det som är problemet, utan att hon helt plötsligt får andra egenskaper, än vad hon har när hon är klädd "flickigt". Jag bar henne på höften ner till postfacken, Eyra höll i vanlig ordning ett stadigt tag i mitt hår och en farbror i trapphuset sa:
- Jaha, han var då en liten tuffing, en riktig Tarzan!

Märker ni vad som hände? Samma barn, olika kläder. I de "pojkiga" kläderna får hon beröm för det hon gör (vilket i och för sig var det mest naturliga i världen för en bebis; att klamra sig fast på sin mamma*) men när hon är klädd "flickigt" får hon beröm för hur hon ser ut.

Jag vill inte att mitt barn ska växa upp och känna att hennes värde sitter i att hon ser tilltalande ut för omgivningen. Punkt.



(*= Snabb information om att bära barn: http://moasling.se/sv/Butiken/B%C3%A4rabarn/tabid/135/List/0/Default.aspx)